Med piskan i ena handen och med lagboken i andra, piskar och dömer regeringen oss arbetare och talar om för oss, att om vi som blivit uppsagda från våra arbeten inte hittar nya jobb inom en viss tid blir straffade med lägre ersättningar från våra A-kassor. Regeringen säger med andra ord att det är VÅRT fel att det inte finns arbeten! Med uttalanden som "en låg A-kassa ökar motivationen" så undrar man ju hur det är ställt med nutidsvetenskapen hos de styrande. En låg A-kassa ökar ingen motivation, det enda den ökar är desperationen, som i sin tur blir helt vansinnig när man inser att det inga arbeten står att finna. En undersköterska som sparkas, då det helt plötsligt är ett underskott i kassan, (inte för att vårdbehovet har minskat) har i stort sätt få möjligheter att söka andra jobb, utan får helt enkelt snällt vänta tills dess att kapitalismen återhämtat sig från "kraschen". Under denna tid har man hunnit få sin ekonomi raserad och en självkänsla som har nått nya bottennivåer. Likadant fungerar det inom industrin.
Det borde egentligen få stå, både stat och den privata marknaden (som ofta är svår att särskilja, om det ens går), DYRT att avskeda sina arbetare, då kanske man tänker efter en extra gång innan man ger sig in i konstiga kortsiktiga spekulationsaffärer.
För det är fasen inte arbetarnas fel att det inte finns jobb!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar