Romer och Resande

Det är med sorg och ilska i hjärtat som man idag läser att Frankrike nu ska riva de skyffen som de resande och Romerna har tvingats att med slit bygga upp. Tyskland under Hitler mördade närmare hälften av alla Romer med god hjälp från sina Europeiska grannar. I de icke-ockuperade delarna av Frankrike samlade man ihop alla Romer (eller vad man nu kallade dem) i olika arbetsläger, och därifrån skeppades de till dödslägren i Tyskland. I andra Europeiska länder, som i Sverige, talade man om tvångssterilisering av det "sociala bottenskrapet" som man kallade dem. Man klassade dem som asociala parasiter som vägrade att arbeta eller försörja sig själva.
Det finns en, och säkert många fler, dold historia om hur en svensk kommun i slutet på 40-talet utförde en etnisk rensning på Romer och det kallas för "Tattarkravallarna". Staden är Jönköping.

Jönköping hade under 1940-talet ett stort antal resande ("tattare") som var bosatta på Öster (främst kring Östra Torget). Öster var vid denna tiden stadens slum, speciellt Kålgårdsområdet. Det hade alltid funnits stora motsättningar mellan resande och andra svenskar - och i Jönköping med sin stora resandekoloni var dessa extra starka. Det gick rykten om att resande överföll människor ur den övriga befolkningen och att de fick ekonomiskt stöd från Jönköpings stad.

År 1924 tillsatte stadsfullmäktige en kommitté vars uppdrag var att utreda det som fattigvårdstyrelsen definierade som ”tattarplågan”. Utredningen kom aldrig igång men uppdraget återkom i den stora så kallade ”Tattarutredningen” 1934-1944. En grundtanke i utredningen, vars grund var rasbiologisk, var att de resande utgjorde en speciell ras vars individer var ”degenererade och nervöst belastade - anfrätta inifrån”. Ett talande uttryck för fattigvårdens syn på dem är det uttalande dess ordförande gjorde så sent som 1948:

"De rasrena tattarna i allmänhet är arbetsovilliga och vill helst försörja sig på köpenskap o.d, till exempel hästaffärer och gårdfarihandel. De sakna en ärlig vilja till ordnat arbete. Vad korsningsprodukterna beträffar (är de) i allmänhet arbetsvilliga och oftast hyggliga och skötsamma"

Detta är alltså skrivet av en ordförande för en förvaltning i kommunen.

Dock hade man inte mycket för utredningen, det visade sig att av de 450 invånarna som var registrerade som tattare i staden så var det endast 3 stycken som fick ekonomisk hjälp. Långt under genomsnittet om man jämför med svensken.
Men det tog inte död på folks illvilja.

1948, runt midsommar, hetsade Jönköpingsborna mot de kvarteren där de flesta av det resande folket bodde, en stor mobb, bestående av både poliser och civila, utrustade sig med tillhyggen och misshandlade människorna där och deras lägenheter vandaliserades, detta pågick under flera dagar. Det resande folket fick fly, hals över huvudet..ut från staden.

Stadens tre tidningar antingen teg eller stödde gärningsmännen .Under upploppen skrev Smålands Folkblad i en ledare: ”Hur man ska komma till rätta med dessa ofta asociala människor är inte lätt att säga. Deras ingrodda avsky för ordnat arbete tycks vara oövervinnerligt.
Man kan således säga att de har sig själva att skylla ...”.
Den genomgående uppfattningen var just att de resande hade "sig själva att skylla" på grund av att de hade provocerat "hederlig svensk" lokalbefolkning så mycket och nu borde de lugna ner sig för sitt eget bästa.

De framställdes som våldsamma, ohederliga, och benägna att utnyttja kommunens bidragssystem och sociala skyddsnät - på många sätt samma fördomar och stereotyper som riktas mot dagens invandrare.

Så, drygt 60 år har gått sedan dess,...men det faktum att tiden går betyder inte per automatik framåtskridande. Vi ser samma saker hända om, och om igen.